Hbl: Poliskåren behöver flera invandrare

Pravda på svenska vauhdissa jälleen:

Poliskåren behöver flera invandrare

Publicerad: 20/03 06:54 ›uppdaterad: 20/03 09:40

Poliser med invandrarbakgrund kunde bl.a. motverka rasism, säger Ambrose Njila och George Armani.

En gång störtade polisen in i en moské med skorna på. Men det är inte därför det behövs mera invandrare som poliser, utan för att polisen ska spegla befolkningen i stort. Av en polisstyrka på ungefär 7 500 har bara en handfull invandrarbakgrund.

I Helsingfors mest invandrartäta polisdistrikt i Östra centrum är det idel helfinska namn på uniformsrockarna: Roimu, Taipale, Lukka ... Här finns inte en enda polis med invandrarbakgrund, men man har hört om praktikanter med invandrarbakgrund i de andra distrikten. Äldre konstapel Terhi Lukka minns ett par studiekamrater med invandrarbakgrund. Ute på gatan är verkligheten en annan. Här är gatubilden färgad av många kulturer - över sjuttio nationaliteter finns representerade i distriktet.

- Säkert skulle förtroendet för polisen öka om olika kulturer fanns representerade inom polisen. Det skulle också ha helt konkret betydelse om polisen till exempel talade invandrarnas språk, säger kommissarie Jere Roimu. Enligt en färsk rapport som överlämnades till inrikesminister Anne Holmlund i går behövs det närmare tusen poliser till under de närmaste tio åren. Av de nuvarande cirka 7 500 poliserna har ungefär fem till tio invandrarbakgrund, bedömer man på polisyrkeshögskolan. Exakt hur många de är vet ingen, men få har sett en invandrarpolis.

- Det behövs absolut fler poliser med invandrarbakgrund. Problemet är bara att det är så få som söker till polisutbildningen. Ökar inte antalet snart blir vi tvungna att överväga att rekrytera invandrare till andra uppdrag inom polisförvaltningen. Vi följer kontinuerligt med läget, säger polisöverdirektör Mikko Paatero.

Kulturkrockar

I Östra centrum har polisen nog stött på ivriga aspiranter.

- Nyligen träffade jag på ett par invandrarkillar på en ungdomsgård som ville bli poliser. Då är det viktigt att betona språk- och skrivkunskaperna, det är ofta där det strandar, säger Terhi Lukka.

Lukka och Roimu har att göra med invandrare i arbetet varje dag, både som offer och förövare. Ofta handlar det om trafik, misshandel, familjevåld... bekanta teman också bland majoritetsbefolkningen.

- När man rycker ut till ett invandrarhem kan det bli kulturkrockar. Det kan till exempel handla om synen på mannens och kvinnans roll. Kvinnliga utredare med invandrarbakgrund skulle definitivt behövas, säger Roimu.

Invandrare från länder med en mindre vänligt stämd polismakt kan också vara rädda för polisen.

- Folk som kommit nyligen till Finland kan vara rädda, en del springer nästan sin väg. Men grupper som varit här länge har fått bättre förtroende för oss.

Många av poliserna har gått på kulturkurser på det internationella kulturcentret Caisa. Där kan man få lära sig om annorlunda seder och bruk.

Tummar på kraven

Men det är förstås att gå en omväg. Inom polisförvaltningen finns en officiell strategi som går ut på att locka fler personer med invandrarbakgrund till polisyrket.

- Vi har till exempel haft besök av invandrarunga. Men det är normal pr-verksamhet som riktas också till andra grupper. Vid urvalsenheten har vi beslut på att tumma lite på vissa av inträdeskraven, men inte heller det har hjälpt, säger kommissarie Stephan Sundqvist vid polisyrkeshögskolan.

Det handlar främst om att kraven på tidigare utbildning, grundskola plus gymnasium eller två år på en annan andra stadiets utbildning, har varit lite flexiblare. Men kraven på språk- och uttrycksförmåga kan man inte tumma på.

- Ju fler poliser med invandrarbakgrund vi får desto fler söker sig säkert hit. Då blir polisyrket ett alternativ. Men än har vi inte ens kommit över tröskeln. Sannolikt ska man som invandrare vara väldigt integrerad för att vilja bli polis, säger Sundqvist.

I köpcentret i Östra centrum är det inte svårt att hitta genklang för polisledningens idéer.

- Fler poliser med invandrarbakgrund skulle öppna dörrarna för andra idéer. Till exempel en asiatisk polis förstår en asiat bättre. Förstår man inte hur folk tänker är det svårt att göra jobbet bra, säger Ambrose Njila från Kamerun.

JENNY BÄCK, TEXT

09-1253 239, jenny.back@hbl.fi

NIKLAS TALLQVIST, FOTO

niklas.tallqvist@hbl.fi

Jasså.

Ongelman ydinhän on tämä:

Det handlar främst om att kraven på tidigare utbildning, grundskola plus gymnasium eller två år på en annan andra stadiets utbildning, har varit lite flexiblare. Men kraven på språk- och uttrycksförmåga kan man inte tumma på.

Jäämme odottelemaan, että vähemmistövaltuutettu Johanna Suurpää ryhtyy julkisesti haukkumaan poliisikoulua "kohtuuttomista kielivaatimuksista".

Sehän on kamalaa rassissmia, että suomea osaamattomia luku- ja kirjoitustaidottomia somaleja ei palkata poliiseiksi.

Kuvastaa tämän ruotsinkielisen Pravdan ajatusmaailman realistisuuden tasoa, että poliisiylijohtajan lausuntoihin pyydetään asiantuntijakommenttia Itäkeskuksen käytävillä maleksivilta afrikkalaisilta.